Med full kontroll över ljuset i studion är det inte så svårt att ta fina produktbilder utan oönskade speglingar och färgstick. Och med lite photoshoppande går det som regel att fixa till det sista med några enkla kommandon. Men verkligheten är inte alltid så enkel.
Det här är ett sådant tillfälle. Jag ska fotografera motorcyklar i butikens befintliga ljus. Ljuset från strålkastarna kompletterar lysrörsbelysningen med ett varmare sken och på sina ställen skiner solen in och förändrar förutsättningarna ytterligare. Det bruna, korrugerade plåttaket sätter effektivt stopp för att slå en blixt i taket. Inte de bästa förutsättningar att ta produktbilder i precis.
I detta läge vore det förstås bättre att flytta det som ska fotograferas till en studio. Men när tiden är knapp och ekonomin begränsad gäller det att göra det bästa möjliga av situationen.
Kamerans automatiska vitbalans fungerar rätt bra för grå och svarta motorcyklar, men inte för de med mer färg. Blandljuset ställer till det så det blir svårt att hitta rätt vitbalans även i Photohop för det finns egentligen ingen färgtemperatur som är helt rätt överallt.
Gråkort hjälper till viss del
Med en manuell vitbalansering i kameran som utgår från ett gråkort blir gråtonerna bra, men färgerna kan fortfarande sticka iväg. Med det är åtminstone enklare att justera färgerna i efterhand så att de ser mer naturliga och äkta ut.
Ett problem är dock ytorna av kromade och rostfria material som snarare blir guldtonade än silverfärgade. Men det är också svårt att avgöra vad som är rätt och fel.
Avgasrör som blivit varma får ofta en färgton som inte längre är silvervit. Men ett gulaktigt avgasrör som justeras till något mer neutralt kan påverka hela motorcykelns färgställning. Det krävs helt enkelt en del efterarbete för att bilderna ska bli bra. Efterarbete som tar tid.
QPcard ger korrektare färger
Med QPcard kan man kalibrera färgerna på ett mer korrekt och framförallt snabbare sätt. Lösningen består av tre delar – en mapp med ett gråkort och en färgkarta, ett kalibreringsprogram och en färgprofil som blir resultatet av kalibreringen.
Tanken är att du ska ta ett extra foto där färgkartan är med i bild. Sedan kan du ta resten av bilderna som vanligt utan att bry dig så mycket om färgbalansen.
När bilderna läses in i datorn börjar du med att öppna bilden på färgkartan i QPcards kalibreringsprogram som på några sekunder analyserar färgkartans avbildade färger och räknar fram en färgprofil som du sedan kan använda till de övriga bilderna. Praktiskt, åtminstone i teorin.
Qpcard i praktiken
Själva mappen med färgkartan är ovanligt smart utformad med ett inbyggt band som gör det enkelt att hänga den öppen på exempelvis en motorcykel. Sedan viks den lätt ihop och hålls stängd med ytterligare ett elastiskt band.
Kalibreringsprogrammet letar själv efter och hittar (oftast) färgkartan QPcard203 i bild, men inte i större motiv. Färgkartan behöver fylla 20 procent av bilden för att den ska kunna hittas och användas.
Att använda kameraprofiler
Den skapade kameraprofilen lagras automatiskt bland dina Adobe-programs gemensamma resurser så att du kan använda den direkt inifrån Camera RAW i Photoshop och Lightroom. Sedan är det faktiskt ett rent nöje att framkalla de riktiga bilderna.
Detta är ett utdrag ur en artikel som kommer att publiceras i tidningen FOTO. I den kompletta artikeln hittar du mer om hur QPcard fungerar och vad det kunde göra med våra bilder.