Den 21 augusti lanseras en ny, ännu snabbare version av usb kallad usb 3.1. Till skillnad från dagens usb 3.0 som klarar överföringshastigheter på upp till 5 Gbit/s ska 3.1 klara upp till 10 Gbit/s. Frågan är dock vad man ska ha usb 3.1 till eller om det främst är något som ska se lite bättre ut i specifikationen?
Det finns nämligen andra snabbare tekniker som redan klarar högre hastigheter än så, och usb är egentligen bäst på helt andra saker än extremt hastighetskrävande överföringar. Visste du förresten att usb står för universal serial bus?
När usb lanserades 1996 var den maximala överföringskapaciteten 1,5 Mbit/s. Det räckte och blev över för saker som möss och tangentbord. Den stora fördelen med usb var dock inte hastigheten, utan det faktum att man kunde ansluta många olika saker.
Plug and play och strömförsörjning
En annan kanske ännu större fördel var att man kunde ansluta enheter under drift. Tidigare hade man varit tvungen att starta om datorn för att den nya enheten skulle upptäckas och installeras. Med usb var det bara att ansluta och använda – plug and play.
Ytterligare en fördel som man kanske inte såg så stor nytta med då var möjligheten att strömförsörja enheter direkt via usb-gränssnittet och på så sätt slippa extra strömkablar.
Via usb går det att plocka ut likström på upp till 500 mA med 5 volts spänning. I dag är ju usb i det närmaste en standard för laddning av mobiltelefoner, navigatorer och liknande utrustning.
12 Mbit/s med usb 1.1
1998 lanserades usb 1.1 med en kapacitet på 12 Mbit/s och begreppet ”Full Speed” vilket gjorde det mer användbart för lite snabbare enheter som skrivare, skannrar och lagringsenheter. Den lägre hastigheten i första versionen kallades för ”Low Speed” och via en usb-hubb gick det att blanda både snabba och långsamma enheter i samma usb-kanal även om det var den långsammaste enheten som styrde hastigheten.
480 Mbit/s med usb 2.0
År 2000 var det så dags för ett stort och efterlängtat steg i utvecklingen – Hi Speed usb 2.0 fick en kapacitet på hela 480 Mbit/s. 12 Mbit/s var plågsamt långsamt för lagringsenheter som kunde nå betydligt högre hastigheter via andra gränssnitt som SCSI och Firewire vilka klarade upp till 400 Mbit/s.
Firewire var dock betydligt mycket dyrare på grund av höga licensavgifter så med usb 2.0 löstes egentligen alla problem. Men det tog ändå ett bra tag innan den nya standarden satte sig.
De drivrutiner som krävdes för att enheterna skulle fungera och verkligen använda den högre kapaciteten var ett stort problem ända tills det kom generella drivrutiner inbyggda i operativsystem. För Microsofts del dröjde detta till 2002 då Windows XP, som lanserades 2001 inte fick usb 2.0-stöd förrän med den första större uppdateringen service pack 1 som släpptes under 2002.
5 Gbit/s med usb 3.0
2007 visades en ännu snabbare version av usb med en kapacitet på upp till 5 Gbit/s. Det dröjde dock till 2009 innan usb 3.0 kom ut på marknaden och med 3.0 infördes även en ny typ av usb-anslutningar.
Till skillnad från version 2.0 var det inte lika lätt att se vitsen med den stora hastighetsökningen. Få enheter, om ens någon som ansluts externt, drog någon större nytta av usb 3.0 jämfört med usb 2.0.
Sedan dess har dock snabbare enheter dykt upp som SSD-diskar, usb-grafikkort och videoströmningsenheter som drar nytta av 3.0:s högre kapacitet.
En annan och antagligen flitigare använd fördel med usb 3.0 är dess högre kapacitet som strömförsörjare. Med usb 3.0 höjs nämligen laddströmmen från 500 mA till 900 mA vilket gör att det kan gå nästan dubbelt så snabbt att ladda en mobiltelefon från en dator.
10 Gbit/s med usb 3.1
Mot denna bakgrund är det svårt att se lanseringen av usb 3.1 och dess dubblerade kapacitet till upp till 10 Gbit/s som något annat än en pappersprodukt som främst kommer att användas som specifikationsförbättrare.
Det finns dock ett användningsområde som kräver högre kapacitet – överföring av strömmande råvideo och grafiksignaler. Men då handlar det om att fånga in videosignaler från kameror och andra källor näst intill okomprimerat. Det är alltså inte samma sak som strömmande medier där det är själva mediefilen som strömmas med några få Mbit/s.
Fler snabba alternativ
10 Gbit/s är en övre gräns som är svår att nå med externt anslutna enheter. Som jämförelse kan även nämnas att det interna hårddiskgränssnittet SATA som klarar flera snabba hårddiskar parallellt med sitt tak på 6 Gbit/s. Och det finns ju en extern variant av gränssnittet kallat eSATA som gör det möjligt att ansluta hårddiskar även externt med samma hastighet.
Det kanske mest intressanta alternativet i dag och i framtiden är dock Thunderbolt som redan klarar 10 Gbit/s och har potential att nå upp till 100 Gbit/s. Thunderbolt är dock mer intressant för att det kan ersätta många andra tidigare tekniker som SCSI, SATA, usb, PCI Express, Firewire och hdmi med en gemensam kabel där man kan ansluta allt. Räckvidden är dessutom längre, kontaktdonen mindre och kablarna smidigare att använda.
Thunderbolt lanserades kommersiellt under 2011 i och med att Apple ersatte sin Mini Displayport i sina bärbara Macbook Pro-modeller. Bakom Thunderbolt står dock samma företag som var med och tog fram usb – Intel.
Usb eller Thunderbolt – en fråga om kostnad, inte hastighet
Usb 3.1 kommer att vara bakåtkompatibel med usb 3.0 och tidigare versioner, men det dröjer antagligen till 2014 innan det kommer ut några usb 3.1-produkter på marknaden.
I slutet av 2013 kommer en snabbare version av Thunderbolt som ska klara upp till 20 Gbit/s. Och med tanke på potential att ersätta annan teknik och öka hastigheten ytterligare är det inte så svårt att tippa att det blir Thunderbolt som kommer att gälla i framtiden oavsett hur snabbt usb görs. Men än är det för tidigt att räkna ut usb.
Under de 18 år som usb gjort vår digitala tillvaro betydligt mycket enklare och bättre har det tagits fram miljoner enkla, smarta, billiga och snabba enheter som både kan strömförsörjas, anslutas, synkroniseras och användas på en mängd olika sätt via usb. Och det oavsett om prylen är från 1996 eller 2014.
Det blir antagligen den svåraste nöten för Thunderbolt – att klara alla dessa befintliga usb-enheter på samma sätt och lika bra som usb.
