Så här görs en bra hemmabioduk

Tomas Andersson och Helena Frisk i Draper Europes egen hemmabio med ramspänd duk bestående av fyra olika material. Samtliga dukar håller en färgtemperatur på 6 500 Kelvin med mycket små avvikelser.

Duktillverkning är en delikat process med ganska mycket handpåläggning. Faktum är att Draper Europes alla svensktillverkade dukar görs för hand. Men det handlar inte om traditionellt hantverk utan om kontroll, montering och finjustering av utvalda material tillverkade med den senaste tekniken. Företagets mål är att kunna leverera det bästa genom att kombinera de egenskaper som är bäst för en given situation. Häng med på en rundvandring hos den svenska tillverkaren för att se hur det går till.

Minns du geografilektionernas kartor i taket? Kanske har du själv fått gå fram till katedern och pekat ut en Europeisk stad på kartan? Då kan du antagligen tacka Tony Bjurström för att kartan hängde där den hängde, för det var nämligen så den svenska duktillverkaren började sin bana.

Året var 1981 och företaget hette Tony Bjurström AB. Ett familjeföretag som tog fram och sålde AV-utrustning till skolor. Det började med skensystem för kartor och liknande. Sedan kom man på att man gärna ville hänga upp en duk för overheadbilder i de här skensystemen.

– Det var då man även började med dukar, berättar Tomas Andersson som är sälj och marknadschef.

– Tony Bjurström AB blev så småningom synonymt med projektordukar och förkortades till Bjurab. 2003 köptes Bjurab av det amerikanska företaget Draper Inc, berättar Helena Frisk som är marknadsassistent på Draper Europe AB som företaget numera heter.

– Draper Inc i USA är världens näst största tillverkare av filmdukar. Och de såg oss som ett hot, inflikar Tomas med ett skratt. Men samgåendet passade även bra i tiden då det var dags för ägarfamiljen Bjurström att gå i pension.

Du kanske mer känner igen dukmärken som Euroscreen och Oxygon? Euroscreen är det svensktillverkade kvalitetsmärket medan Oxygon är lågprismärket som tillverkas i Kina.

– Det är mycket snack om Kina-produkter, men vi vet att Oxygon är bra grejer då vi har kontroll över processen. De masstillverkar efter våra mallar medan vår egen tillverkning här i Europa av Euroscreen handlar om skräddarsydd handtillverkning mot order. Bara Euroscreen handlar nämligen om nästan 4 000 möjliga dukkombinationer i sig, berättar Tomas.

Olika dukmaterial för olika ändamål och olika mörklagda lokaler. Dukmaterialet är det som står för den största kostnaden av en projektionsduk och det är dukmaterialet som avgör vilken typ av produkt man kan göra med materialet.

Olika typer av dukar?

Det är på hemmabiosidan man syns mest och Draper Europe marknadsför sig mycket därigenom, men hemmabio står bara för tio procent av företagets omsättning. Störst andel står professionella systemintegratörer för med installationer på företag och myndigheter i olika typer av konferensanläggningar.

Dukarna fungerar dock lika bra i en hemmabio som i en offentlig lokal, för problemen är desamma med att kontrollera och återspegla ljuset på ett bra sätt. Och en slät duk behöver man ju i alla sammanhang, inte bara i hemmabion. En projektor med vidvinkellins som kan visa stor bild på kort avstånd ställer ännu högre krav på att duken är helt slät.

Dukmaterialet levereras på rullar i färdiga bredder, men längd och bredd kan skäras till efter beställning. Här är det Duncan Esson som måttar till en blivande rullduk, och visst stämmer det som står på Duncans rygg – att 86 tum > 4 x 42 tum – åtminstone i hemmabiosammanhang.

– Vi tillverkar allt från 1,25 till 6 meter breda dukar, än så länge. Målsättningen är att vi ska komma upp till 8 meter under nästa år. Vi har även ett sortiment med riktigt stora dukar för uthyrning, åtminstone i USA, fast de bygger vi inte här i Halmstad. Vi kommer dock att ta fram dukmaterialet till dessa, berättar Tomas och tillägger att de kan göras upp till 22 meter breda.

– Vi gör såväl ramspända dukar som rulldukar med eller utan motor och portabla dukar. Fast det är elektriska rulldukar som går mest, inflikar Helena, åtminstone av det vi själva tillverkar.

Dukmaterialet viktigast

Dukmaterialet tillverkar man inte själva utan köper in det från olika tillverkare. Däremot har Draper Europe de varit med och utvecklat materialet som nu tillverkas mot order. Steg ett är ju att välja rätt dukmaterial då det är materialets egenskaper som avgör var det kan användas, till vad och i vilken typ av duksystem.

Olika dukmaterial kan hanteras på olika sätt. Här skärs en PVC-belagd glasfiberduk med skärbordets automatiska skärverktyg. Mer flexibla plastmaterial kan dock töjas vid skärning och kan kräva manuell tillskärning med linjal och vass kniv.

– Det finns en mängd olika material bland de olika tillverkarna som bomull, nylon, PVC och glasfiber-baserade material som har en glasfiberväv i botten som är bestruken med PVC-material. Ett glasfibermaterial påverkas mindre då det dels inte är så flexibelt, dels är ett dött material som varken påverkas av värme, kyla eller något annat. Ett flexiblare material som PVC kan både töjas och dras ihop av sig självt. Sedan kan de olika materialen få en mängd olika ytbeläggningar med olika egenskaper, förklarar Tomas.

Vilket material skulle ni rekommendera till en hemmabio?

– Det beror på om du kan mörklägga helt och hållet eller inte. ReAct om du inte kan mörklägga helt, för det kontrollerar ljuset på ett helt annat sätt. Ett vanligt vitt dukmaterial ger aldrig bättre svärta än du har mörkt i rummet. ReAct-materialet fungerar annorlunda och undantrycker det ljus som kommer utifrån eller från taket vilket håller ner kontrasten.

ReAct-materialet består av flera olika lager och det är dessa lager som ger materialet dess unika egenskaper. Basen är ett ljusgrått silverlager och detta är bestruket med ett aluminiumlager som ger tillbaka vitheten eller reflektionen. Det tredje lagret är en coating eller ett mönster på toppen som gör att det reflekterar bort en del av det infallande ljuset från sidan, förklarar Tomas.

Stefan Stoltz packar ihop ramdelarna till en ramspänd duk efter att duken rullats ihop. Det är för dyrt (och för stor risk för skador) att transportera ramspända dukar färdigmonterade. Därför plockas de isär efter att de måttats till och justerats in och återmonteras på plats.

Det märks att Tomas kan sina dukmaterial och brinner för det han håller på med. Helena, som inte har hunnit med lika många år på företaget, verkar ändå vara lika insatt hon:

– Det är ytterst viktigt att detta toppmönster eller raster är tillräckligt finmaskigt för att inte förstöra detaljer i upplösningen. Om rastrets storlek sammanfaller eller är större än de enskilda bildpunkterna kan bildpunkterna försvinna eller smälta samman i mönstret. Våra dukmaterials raster är dock så fint att det klarar alla upplösningar som finns idag oavsett dukstorlek, och då avses högre upplösningar än full hd, säger Helena.

Storleken på rullen har stor betydelse för hur dukmaterialet packas och rullas upp. En för liten eller för klen rulle töjer dukmaterialet mer. Men det handlar också om dukmaterialet och vilken flexibilitet det har, vilket kan påverkas med tyngder och liknande. Draper Europe använder främst aluminiumrör med inbyggda profiler i sina handbyggda projektordukar. Anledningen är att materialet är starkare, lättare och renare att arbeta med. Det har dessutom snävare toleranser än de plåtrör som är vanliga i Kina-tillverkade dukar.

Men varför har man då ett mönster överhuvudtaget?

– Ja, utan mönster vore kanske det optimala, säger Tomas med ett leende. Då får du ju inga problem med riktigt höga upplösningar, men då får du problem med hotspot istället. Mönstret sprider ljuset, och om du inte har någonting som sprider ljuset får du istället reflektioner av projektorns lampa – du kan alltså se projektorlampan i bilden, nästan som i en spegel, säger Tomas.

Vad ger ReAct-materialet för gain-värde?

– Gain 1.2 ungefär, men Gain är ett dåligt mätvärde för den här sortens dukar eftersom de har en grå bas som trycker ner svärtan och sedan någonting som förstärker vitheten, så det beror på vad man mäter. Mäter du bara rent ljusflöde, alltså vitt ljus, får du ett mätvärde medan du får helt andra värden om du mäter färger, säger Helena.

Finns det inga nackdelar med ReAct-materialet då?

– Jodå, dukmaterialet gör att man tappar lite ljus, men du vinner desto mer på bildupplevelsen. Och dagens hemmabioprojektorer är som regel tillräckligt ljusstarka för att klara ReAct-dukar på en bra bit över två meter. Gråheten gör även att man tappar lite i vithet, men det är också något relativt. Ju mer ljus projektorn ger ifrån sig desto mer vithet i bilden.

Tomas Andersson med fjädern till en manuell rullduk. Det är en sådan här typ av fjäder som finns inne i det röret duken lindas upp på och som tar hand om upprullningen av duken.

Den som kan mörklägga helt skulle jag rekommendera vårt nya dukmaterial Flexwhite som inte har några kompromisser. Både Flexwhite och ReAct är helt färgneutrala och håller 6 500 Kelvin eller så nära man kan komma, 6 487 tror jag vi ligger på med ReAct-duken, förtydligar Tomas.

– FlexWhite har samma struktur i mönstret och ger en optimal hemmabio där duken inte förvanskar bilden någonting alls, inflikar Helena.

Helena Frisk visar den motordrivna rulldukens motor som kallas för rörmotor då den är monterad inuti röret, precis som en markismotor.

Framtiden då, vad väntar runt hörnet?

– En utveckling vi kan se är att dukstorlekarna blir allt större. Mindre dukar på 70-80 tum minskar medan hemmabio numera verkar vara kring 100 tum. Det här är dock något som gäller Skandinavien. I södra Europa och England är det inte alls lika vanligt med så stora dukar. Där är 60 tum stort och då är projektorlösningar inte lika vanliga som här hos oss.

Någon ny teknikrevolution ser vi knappast även om materialen förfinas undan för undan. Livslängden på en duk är mycket lång så ett hett tips är att inte snåla för mycket på duken utan se den som en väsentlig del i helheten som förhoppningsvis ska kunna överleva åtskilliga projektorer.

En annan trend vi ser är att inbyggnad i tak av både projektor och dukar blir allt vanligare. Tillsammans med vårt amerikanska moderbolag har vi nu en hel serie med inbyggnadsfästen för både dukar och projektorer.

Ett plastbaserat dukmaterial som tab tension kräver ett speciellt rör med offset, det vill säga en nerfasning. Man gör helt enkelt en försänkning i röret där änden på dukmaterialet fästs. På så sätt undviker man en kant på rullen som kan sätta spår i dukmaterialet när det rullas upp och packas ovanpå den kant som annars skulle vara fallet. Plastmaterialen är mer känsliga för detta än glasfibermaterial.

Men det finns en sak som kanske är mer påtaglig – 3D som ju är på gång nu. Det har kanske inte blivit så stort ännu på hemmabiosidan, men nu kommer ju allt fler 3D-projektorer och på duksidan är vi väl förberedda, berättar Tomas.

3D? Behöver dukarna anpassas för 3D?

– Det finns ju två tekniker – passiv och aktiv – där den passiva är betydligt billigare. Men med passiv 3D-teknik behöver man även ha en polarisering i duken. Duken bryter bilden på två olika håll och oftast är det silverdukar som klarar det här. Man kan även ha ett raster i duken som bryter bilden. Det finns flera olika tekniker, det finns till och med vita material som klarar att bryta bilden, så det är inte alls bara silverdukar som klarar det, förklarar Tomas.

Draperingar förebyggs genom att förspänna materialet. Draper Europe klistrar på dukmaterialet när röret är lätt böjt och får på så sätt en motkraft inbyggd i duken, berättar Tomas Andersson och visar principen. Draperingar kommer sig av att tyngden i materialet gör att det sackar lite med tiden. Genom att låta denna maskin tillfälligt böja röret en aning när duken fästs på röret förspänns dukmaterialet vilket motverkar framtida draperingar.

Tomas menar alltså 3D-bild med passiva eller aktiva 3D-glasögon. Med passiva glasögon sker polariseringen på duken och i projektorn tillsammans medan de aktiva glasögonen sköter polariseringen i sina respektive glas.

– Vilket som blir standard är förstås inte lätt att svara på. Den passiva tekniken är billigare och det är även den passiva som idag används på 3D-bio, men den kräver alltså en duk med polarisering som kan bryta bilden, enligt Tomas.

Den aktiva 3D-tekniken fungerar fint med alla olika typer av hemmabiodukar, men kräver å andra sidan relativt dyra 3D-glasögon – ett par till varje tittare. Därmed passar kanske den aktiva 3D-tekniken bättre för 3D-teve med ett färre antal samtidiga tittare och kortare avstånd när 3D-glasögonen ska synkroniseras med 3D-bilden.

Vilka dukar har polarisering?

– Euroscreens ReAct-dukar fungerar utmärkt för både aktiv och passiv 3D-teknik, men kan vara lite för mörk med 3D. Man kan behöva lite högre Gain för att det ska vara optimalt då 3D-bilden i sig tappar en hel del av ljusflödet på grund av polarisationstekniken. En 3D-projektor som körs i 2D-läge ger som regel upp till 40 procent mer ljus än när den körs i 3D-läge. Våra vita dukar med det nya FlexWhite-materialet fungerar också bra för aktiv 3D och där upplevs dessutom ljusminskningen som mindre, förklarar Tomas.

Michael Hörberg har precis maskerat en ReAct-duk med tab tension som ska få en svart inramning på ytan.

Tab Tension då, vad är det egentligen och hur viktigt är det?

– Begreppet Tab Tension, alltså linor i dukens kanter som spänner ut duken i sidled, började i USA för 20-talet år sedan med att man använde timglasformade dukar. Det finns en matematisk beräkning som ger hur stor kurvformen ska vara för att det ska bli optimal sträckning av linorna. Det är därför en tab tension-duk ser ut som ett timglas med sina linor, berättar Helena.

– Vi började också på det sättet men har slutat med timglasformade dukar nu för vi tyckte inte det var så snyggt, berättar Tomas. Förut limmades tabsen direkt på dukmaterialet vilket gjorde att man fick ett tjockare material i kanterna som kunde ge märken vid upprullning.

Sedan sprutlackerar Michael Hörberg dukens svarta fält på sidorna, en sida i taget.

– Så nu har vi raka dukar med tabs i olika längder istället så att linsystemet behåller timglasformen medan duken är rak. Tabsen skärs ut ur dukmaterialet vid tillverkningen och bygger därför inget extra på dukens tjocklek. Tillverkningsprocessen blir förstås ganska mycket mer komplicerad, men resultatet blir så mycket bättre att det är väl värt det, inflikar Helena.

– Tab tension används framförallt med flexibla dukmaterial som kan sträckas. Det finns andra tillverkare som använder PVC-material utan tab tension, men de får då hänga mycket tyngd i botten vilket sträcker ut materialet vertikalt. Nackdelen med detta är att man med tiden får draperingar istället, alltså V-formade böjningar i dukmaterialet allt eftersom det töjs ut, förtydligar Tomas.

Ett annat sätt att applicera en svart bildram på dukmaterialet är att skriva ut ramen. Jo, du läste rätt. Maskinen på bilden är en stor bläckstråleskrivare som skriver ut den svarta ramen. Och som synes av färgbehållarna på höger sida är det en färgskrivare!
– Det svarta bläcket blir lite för blankt, men om man blandar det svarta med rätt mängd färg blir det en lagom mattsvart yta som avgränsar bildytan, förklarar Tomas.

Draperingar syns sällan på nya dukar utan kommer först efter ett tags användning. Det är även ett problem som är vanligare med manuella rulldukar än med motordrivna. Varför?

– Det beror på att motorn firar ner och upp duken jämnare då den drar och släpper ut med hela rullen medan en manuell duk som dras ner för hand töjs ut mer i mitten där handtaget sitter. Dessutom sliter den råttfälleliknande fjäderuppdragningen hårt på dukmaterialet. Just detta har dock Draper Europe åtgärdat med sitt Soft and Quiet-system som består av en bromsbar fjäder, förklarar Helena.

Dan Andersson kontrollerar att duken verkligen är slät efter att ha monterat och sedan justerat linorna på en tab tension-duk.

Går det att justera en duk i efterhand?

– En manuell rullduk av det enklare slaget kan man inte göra så mycket med efteråt om den börjar bukta eller blir draperingar. Dukmaterialet är som regel limmat eller fastsytt på de rör som sträcker ut duken och kan därför inte justeras.

En ramspänd duk påverkas förstås inte av mekaniska rörelser som töjer dukmaterialet, men kan ändå bukta av sin egenvikt efter en tid. Men då kan man ofta efterjustera sträckningen med ett flexibelt dukmaterial.

En Tab Tension-duk är limmad i topp och botten, men linorna på sidorna kan justeras och sträcka ut duken mer eller mindre i sidled. Motordukar kan även justeras för hur långt duken ska firas ner och beroende på hur långt ner de går kan linorna på sidan behöva sträckas eller släppas mer eller mindre. Slakar linorna? Att spänna eller släppa efter en lina är en justering som kan göras med en skuvmejsel, förklarar Tomas.

De riktigt stora dukarna skärs till och monteras här på detta monteringsbord. Tänk att en 3 meter bred filmduk kan se så liten ut.

 

Här hänger bromsade Soft and Quiet-dukar i taket. För att minimera slitaget på de manuella rulldukarna har Draper Europe byggt in bromsmekanismer i dukarnas upprullningssystem. ”Soft and Quiet” kallas systemet som består av en bromsbar fjäder och som kan förlänga en manuell rullduks livslängd radikalt. Bromsen reglerar nämligen hela upprullningen, inte bara den sista biten.

Denna artikel är publicerad i Hemmabio nr 05, 2011.

Författare: Petter Hammarbäck

Petter Hammarbäck har testat produkter och skrivit recensioner i en mängd svenska specialtidningar och magazin som Hemmabiotidningen, Hifi & Musik, FOTO, Ljud & Bild, Din Teknik, DigitalStuff, Popular Science, DatorMagazine, MikroDatorn, Mobil, PC Hemma, PC+, PC Format, PC Extra, BIT, Allt om MC, MC Nytt, Du&Datorn, Lokaltidningen Alvesta, Proffset, Ratten, Sjätte Sinnet, effektiv kommunikation, Office magazine med flera.

2 reaktioner till “Så här görs en bra hemmabioduk”

  1. Tack för bra info Petter. Jag fundera på att köpa en diplomat motor driven 100 tum duk för hemmabruk dvs. film, sport och spel. Jag är orolig att det kan blir ”vågigt” Börde jag vara det? Tack på förhand för hjälp.

    /Craig

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.